Lägg till ny kommentar

Vetenskapsjournalistiken är något av nyhetsjournalistikens akilleshäl, som Therese Bergstedt har skrivit. Här skriver jag om ett exempel där journalisten och redaktörerna struntat i att ringa upp någon oberoende forskare som är insatt i ämnet. Resultatet? Att nyhetsmedia fungerar som en kopieringsmaskin med en total avsaknad av kritisk granskning. I det här fallet leder det kanske till att män övertolkar sin egen roll (igen).

“Män håller generna friska”. Det var rubriken på en artikel som publicerades i diverse dagstidningar (DN , SvD , Södermanlands nyheter med flera) nyligen. Artikeln var från början skriven av TT-journalisten Johan Nilsson och den stora poängen som görs i artikeln är att män behövs, trots allt. Problemet är bara att det inte är poängen i det forskningsarbete som ligger bakom alltihopa.

Forskningsresultatet handlar om betydelsen av sexuell selektion. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature skriver artikelförfattarna om ett experiment de gjort under 6-7 år (!) som undersökte effekten av intensiteten hos tidigare generationer av sexuell selektion på skadliga effekter av inavel hos mjölbaggar. Det viktigaste resultatet var att ju intensivare den sexuell selektionen var desto mer effektivt rensades skadliga mutationer ut — hos mjölbaggar.

Själv reagerade jag på rubriken ”män håller generna friska”, läste artikeln i Nature och tänkte att dagstidningarnas version verkligen inte representerade den vetenskapliga artikelns innehåll. Jag bad en evolutionsbiolog jag känner, Johanna Liljestrand Rönn, läsa pressmeddelandet och den vetenskapliga artikeln. Johanna har doktorerat på sexuell selektion hos skalbaggar på Uppsala universitet. Hon fick samma dåliga vibbar som jag.

Först läste Johanna pressmeddelandet: ”Läste snabbt igenom pressmeddelandet. Suck, vad dåligt skrivet!!! Bara de två första meningarna får en ju att vilja sluta läsa! Tyvärr känns det som att det är sällan man läser ett bra pressmeddelande”. Det lät ju inte så bra. Sedan läste hon artikeln. 

”Pressmeddelandet hade verkligen kunnat beskriva studien på ett mer sanningsenligt sätt och fortfarande varit intressant. Det är ju tydligt att det är en välgjord studie som har som mål att titta på vad fördelarna med sexuell förökning är — och så också kanske komma närmare vad själva processen är som gör att sexuell förökning [är så vanligt som] strategi. I pressmeddelandet verkar det som om huvudfrågan varit ”varför finns det män”?!? Så tröttsamt…”

Det är inte första gången det blir så här. Spännande forskning förvrids av kommunikatörer och journalister till något som blir anekdotartat, någon som är spännande att slänga sig med över fredagsölen för att få ett gott skratt tillsammans med sina vänner som som sedan inte ges större vikt — när det i själva verket är helt tvärt om. Den aktuella artikeln handlar om varför sexuell förökning finns, de långsiktiga konsekvenserna av detta sätt att föröka sig, något som påverkat en bastant del av det vi kallar liv, inklusive oss själva. Artikeln handlar alltså om sex, om både män OCH kvinnor, hanar och honor och alla andra kombinationer som finns hos organismer med sexuell förökning. Så tokigt det kan bli.

Här tror jag inte att det främst handlar om att TT-journalisten Johan Nilsson förvrängt innehållet i den vetenskapliga artikeln. Det jag tror har hänt, men jag vet inte eftersom jag inte hört av mig till Johan Nilsson, är att han har byggt sin text på detpressmeddelande som University of East Anglia gav ut i samband med att Nature-artikeln publicerades. 

I Storbritannien har det länge uppmärksammats att okritisk, rent av dålig vetenskapsjournalistik ofta kastar ur sig artiklar som i många fall är rena klipp-och-klistraversioner av de pressmeddelanden som universitetens kommunikationsavdelningar producerar. Det är inte säkert att journalisterna läser de forskningsartiklar som ligger till grund för dessa pressmeddelanden. Alla delar i kedjanmellan forskare och läsare kan vara en del av hur budskapet förvanskas och ompacketeras. Det är ett ett stort problem eftersom den skattefinnansierade forskningens resultat inte kommer medborgarna tillgodo.