Zombies i naturen del tre: lilla myra akta dig.

Finns det levande döda? Du kanske avfärdar allt som finns i zombiefilmerna som påhitt, men som så ofta överträffar naturen den mänskliga fantasin. Det finns parasiter som påverkar sina offer på de mest makabra sätt. Inte heller människor går fria från parasiternas påverkan. Tidigare har jag skrivit om hur offret kan bli levande begravd och få pulserande antenner. Nu ska jag berätta om en parasit som tar över hjärnan på myror.

Om du var en tuvmyra så borde du akta dig för den lilla leverflundran. Den tar kontroll över din kropp och gör så att du kan hamna i en fårmage. Och nej, det är inget som bara finns i tropiska länder. Lilla leverflundran finns i en hage nära dig.

Som tuvmyra är du aldrig ensam. Tillsammans med dina systrar jobbar du hårt för att hålla stacken i god kondition. Ni släpar hem insekter och håller inkräktare på avstånd, men ni är inte lika bra på att skydda er från parasiter som vill göra er till zombies. Om ni bara kunde undvika slembollar!

Den ligger där i gräset, glänsande och inbjudande. En slemboll, rester från en landsnäcka. Som tuvmyra kan du bara inte låta bli att dricka av slemmet, du är ju så törstig! Men världen är hård. Det kommer att förändra och förkorta ditt liv.

I slemmet finns hundratals leverflundror. De flesta formar en vilande cysta i din mage, men inte alla. En letar sig upp till din hjärna. Där påverkar den dina nerver och förändrar därför ditt beteende.

När kvällskylan kommer så söker du dig inte tillbaka till stacken med de andra myrorna. I stället styr leverflundran dig upp till toppen av ett grässtrå. Den får dig att bita dig fast och hålla dig kvar, krampaktigt. När gryningen kommer går du tillbaka till de andra myrorna som om ingenting har hänt. Man skulle kunna tro att du klarat dig, men det är inte över än. Du går en hemsk framtid tillmötes.

När kvällen kommer så förändras ditt beteende återigen. Samma historia upprepas och du befinner dig snart i toppen av ett grässtrå med dina kraftiga käkar lika fastlåsta som kvällen innan.

Du är på helt fel plats. Rätt som det är kommer ett får förbi och tar en tugga gräs. Tillsammans med gräset hamnar du i fårets mage och kommer att dö av magsyrorna, men leverflundrorna i ditt inre lever vidare. De har kontroll över situationen. De har hamnat på precis rätt ställe. Inne i fåret börjar leverflundrorna att föröka sig. De producerar stora mängder ägg som kommer ut ur fåret med avföringen. Där börjar deras liv och nu väntar de på en snigel.

En del sniglar gillar att äta bajs från får och kor. När de gör det kan de få i sig larver från lilla leverflundran. Larverna växer till sig inne i snigeln och kommer sedan ut i som en slemboll som snigelns lämnar efter sig, en glänsande slemboll som små myror som du borde låta bli att dricka av. Men livet är hårt i en ekologiska teatern, du är bara en i raden av zombiemyror vars liv slutat i magen på ett får.

 

Tidigare inlägg om Zombies i naturen:

Del ett: levande, förlamad och begravd

Del två: med pulserande gröna antenner

Lägg till ny kommentar