Om de som bor inne i dig

Jag har alltid varit intresserad av ekologiska fenomen som finns nära människor, något som alla kan upptäcka utan att behöva göra långväga resor till Okavangodeltat eller Galapagosöarna. Nu har det visat sig att vi bär omkring på lite olika ekosystem inne i våra egna kroppar. Närmare än så kommer man inte.

En ny artikel i Nature (Arumugam et al. 2011) beskriver ditt inre ekosystem. Inne i ditt mag-tarmsystem lever eukaryoter (0,5%), arkéer (0,8%) och virus (5,8%), men det är bakterierna som dominerar överlägset. Men det är inte samma bakterier som dominerar hos alla människor.

För mig som ekolog verkar det som att vårt inre ekosystem fungerar på samma sätt som andra klassiska ekosystem som regnskogar eller korallrev. Om vi bär på många arter av bakterier i tarmen så verkar vi bli mindre känsliga för infektioner, vårt immunförsvar löper mindre risk att skena iväg i allergiska rekationer och vi får ut mer av maten vi äter i form av vitaminer. Till och med hur vi mår kan påverkas av bakterierna i vår mage. Men Arumugam och medförfattare har i deras Natureartikel visat att vi bär på olika inre ekosystem.

Inne i din mage och tarm kämpar bakterierna i en kamp för överlevnad, orsakad både av själva livsmiljön och genom konkurrens från andra mikroorganismer. Det leder till en speciell fördelning av organismer i din mage och tarm, där några är vanliga medan de flesta av arterna är ovanliga. Du bär på ett komplext ekosystem där nere.

Alla bär inte på samma komplexitet. Arumugam och medförfattare hittade tre olika sorters artrikedom hos 33 försökspersoner. De tre olika sorterna utmärks av varierande antal bakterier från släktena Bacteroides, Prevotella och Ruminococcus. Så vilken grupp tillhör du? Det har visat sig att vi bär på en viss sorts rikedom som är ganska robust mot störningar.

Nu när bakterierna visat sig kunna påverka beteenden hos möss, kan det då vara möjligt att vår personlighet återspeglar vårt inre ekosystem? Ska vi inkludera magen och tarmens bakterier när vi pratar om vårt “jag”?

 

Texten är en lätt omskriven version av mitt inlägg på Forskning och framstegs blogg.

Lägg till ny kommentar