Människornas skog

Plötsligt började en tupp spela precis utanför gömslet. Tjädern bröt skogens rogivande lugn där jag låg tyst i sovsäcken. Nu knäppte, kluckade och bullrade det när tjädertuppen spelade och flaxade omkring bara fyra meter från gömslet. Men det är inte bara tjädrarnas skog.

Maciej Zarembas reportageserie ”skogen vi ärvde” i Dagens Nyheter har väckt en välbehövlig debatt till liv. Skogsföretag och deras medbrottsling och tillika kontrollorgan Skogsstyrelsen omvandlar skogen till en industrialiserad odlingsyta. I samma veva kom också goda nyheter fram om tjädern. De har visat sig vara vanligare än man trott med en imponerande sammanlagd vikt av 2000 ton, men tjädern väger lätt mot skogsbrukets maskinpark.

De senaste trettio åren har antalet fåglar i Sverige minskat. Om någon trodde att Sverige var ett föregångsland när det gäller naturvårdshänsyn så är det fel. Den största delen av marken som inte är bebyggd eller asfalterad är odlad – i form av skogsplantager eller åkrar. Men det är inte odlandet i sig som är problemet. Vi människor är en del av det levande som formar landskapet.

Jag bor utanför Uppsala och här var träd en bristvara för bara hundra år sedan. Om vintrarna fick bönderna åka mil från gården för att få tag på tillräckligt med ved för att kunna hålla värmen i stugan. På många platser där det idag är skog var det då öppen betesmark. Dessutom gick korna på skogen om sommaren. Det var också ett slags odlande av skog och mark, men i en långsam takt. Bönderna levde och slet i ett landskap som sakta hade vuxit fram under 2500 år.

Under mina 38 år i livet har det moderna skogsbruket tagit över, från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Skördarna går dygnet runt, året runt faller det träd. De naturvårdshänsyn som skogsbolagen åtagit sig genom svenska FSC efterlevs dåligt. Kanske är det uppmaningen om socialt ansvarstagande som har störst brister; ”människor som bor och verkar i skogens närhet ska ha möjlighet att påverka skogsbruket” står det att läsa på FSCs hemsida. För skogen är så mycket mer än bara virke, men ord väger lätt mot skogsbolag.

Det är inte bara tjädrarnas skog, det är också människornas skog. Vi måste kunna kräva socialt ansvar av skogsbolagen. Framför allt måste Skogsstyrelsen, den institution som staten skapat för att kontrollera skogsbolagen, börja kontrollera.

Liksom koltrastar och ringduvor anpassat sig till ett liv i städerna kanske tjädern lärt sig leva i dagens skogslandskap, där träden står i räta rader och nyplöjda hyggen lyser i svartvit av mörk jord och uppslitna vita stenar. Frågan är om vi människor kan finna ro i samma landskap.

Tidigt på morgonen började tuppen spela igen. Den var ensam, men jag kunde höra en tre-fyra tuppar som spelade utom synhåll en bit längre bort. Jag hoppas att tjäderskogen finns kvar också i framtiden så att mina barn kan få följa med till gömslet, men det är inte bara tjädrarnas skog. Gå ut i skogen, plocka bär och svamp, hitta tjädrarnas korvar under tallarna. För det är din skog också.

Texten är en krönika som publicerats i Fria Tidningen.

Kommentarer

För vidare mer ingående faktainhämtning om tjädern- gå in på www.tjaderobs.se. Där finns det mesta att läsa om tjädern- läs och begrunda. Göran Rönning

Tjäder, leken och landskapet, 2013. Heter en ny faktaspäckad rapport om tjädern, hur du hittar en tjäderlekplats, vilka miljöer som tjädern gillar, tjädern som paraplyart, nya forskningsrön och ovanliga bilder hämtade från tjäderns livsmiljöer hittar du i rapporten. Den beställs från Miljökontoret Mora/Orsa eller från Samhällsutvecklingsförvaltningen i Rättvik.

Lägg till ny kommentar