Kossorna tar död på oss snart

Hur kan vi bäst skydda oss mot bakterier som orsakar blodiga diarréer och njursvikt? Vårt samhälle behöver verkligen ta sig en funderare på var antibiotika bäst används. Om användningen av antibiotika fortsätter som idag kommer dagens bakterieutbrott i Tyskland bli vardagsmat. Sjukhusen kommer att bli dödsfäIlor, bokstavligt talat. I dagens samhälle sprids bakterier snabbt över världen. Är det djurhållningen eller vi som ska få använda antibiotika?

Ett utbrott av en bakterie skakar Tyskland. Den kallas Ehec efter enterohemorragisk Escherichia coli. Den första termen kommer av den blodiga diarré som kännertecknar den här typen av bakterier, de senare är det vetenskapliga artnamnet på bakterien (förkortas E. coli).

Nu får du inte börja bli rädd för bakterier. Du har redan miljarder E. coli i tarmen. Precis som människor är inte alla bakterier likadana. Några är riktigt elaka när de hamnar i fel kropp. De som insjuknat och dött i Tyskland har inte gjort det i blodiga diarréer. Istället har deras njurar kollapsat. De har fått hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Bakterien Ehec utsöndrar ett gift som kallas verotoxin. Giftet sprids i blodet och förstör celler i njurarna. Utan fungerande njurar så dör vi. 

Normalt sätt lever också Ehec-bakterier helt utan att skada sina värddjur. De är inte vana att leva i människor och våra mänskliga kroppar är inte beredda på att ta emot deras verotoxin. Det är hos kossor, får och getter som Ehec lever. Nio procent av Sveriges nötkreatur har bakterien, men den är inte jämt spridd över landet. I Halland finns den hos upp till 23 procent av djuren.

Giftet som Ehec-bakterier kan utsöndra hos människor är inte evolutionärt utvecklat för att döda oss. Istället är det en försvarmekanism mot de små encelliga urdjur som äter bakterierna. Det vanligaste är kanske att bakterierna stöter på urdjuren ute i naturen, men kanske behövs försvaret också inne i värddjurens kroppar.

Bakterier kan ganska snabbt svara på yttre hot med evolutionära förändringar. De kan sprida små genpaket emellan varandra, till och med mellan arter. Den som har bäst genetisk kappsäck för sin miljö vinner. Att vinna betyder i det här fallet att föröka sig mest. Men just de bakterier som är inblandade i det tyska Ehec-utbrottet har försvarat sig mot mer än encelliga djur. De måste också ha levt i en miljö där flera olika typer av antibiotika har används.

De här bakterierna har nya genkombinationer som inte setts tidigare. Bakterierna har fått sin egen kod, O104:H4. Nu är antibiotika inget som skulle göra insjuknade friska, för när antibiotikan dödar bakterierna så sprids giftet ut i blodbanan.

Antibiotikaresistensen är mycket värre, sett ur ett vidare perspektiv.

Resistensen visar hur fler och fler bakterier blir motståndskraftiga mot vårt främsta och i en del fall enda vapen mot sjukdomsalstrande bakterier. Just bakterierna som härjar i Tyskland är resistenta mot pencillin, streptomycin, tetracyclin, nalidixinsyra, septra, tre olika cefalosporin och några kombinationsmediciner.  Det här är inget vi borde leka med.

Utbrottet i Tyskland kommer från en bakterie som brukar leva i djur som vi äter. Det verkar rimligt att de också har sitt ursprung i någon ko, får eller getbesättning också denna gång. Om det sedan är gödselvatten som spridits över grönsaker eller inte saknar egentligen betydelse. Det som är så illavarslande är att användningen av antibiotika inom djurhållningen kan få ett så stort genomslag. Är det verkligen vettigt att använda antibiotika till djur och på så sätt skapa en miljö där antibiotikaresistenta bakterier utvecklas?

Hur vi än skyddar oss kommer bakterierna alltid att vinna. Du har runt tio gånger så många bakterier på din kropp som dina kroppsegna celler. Det finns över tusen olika arter av bakterier på dig. Det är bakteriernas värld. Har de redan vunnit slaget?