Framtiden är redan här

Multiresistenta bakterier är redan på väg att ta över. Även om vi slutar med antibiotika idag så är det för redan sent. Framtiden kommer att bära med sig större och allvarligare sjukdomar orsakade av bakterier som vi inte kan göra oss av med.

Patrik Ellström är forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk bakteriologi, Uppsala universitet. Han har tidigare studerat bland annat de mekanismer som fågelinfluensan använder för att spridas från djur till människa.  Det här är ett gästinlägg på Vetenskapspedagogen som en reflektion över inlägget “Kossorna tar död på oss snart”.

Utbrottet av EHEC i Tyskland kan ses som en varningssignal för den antibiotikaresistenspandemi som nu sprider sig över världen. Antibiotikaresistenta bakterier dyker upp överallt och djurproduktionen är sannolikt en viktig källa till detta. Även om man inte behandlar just EHEC med antibiotika är dess resistensprofil en viktig flagga för följderna av en överdriven antibiotikaanvändning.

Vår överdrivna antibiotikaanvändning, främst i livsmedelsproduktionen kommer att leda till fler liknande fall. EHEC brukar normalt inte vara moståndskraftiga (resistenta) mot så många olika sorters antibiotika. Den här bakterien, O104:H4, har till skillnad från andra lyckats plocka upp ett antal resistensgener, inklusive de som ger motståndskraft mot betalactamantibiotika (ESBL).

EHEC är en zoonos, alltså en sjukdom som sprids från djur till människor och mycket begränsat mellan människor. Alltså har den med största sannolikhet plockat upp resistensegenerna genom interaktioner med bakterier i djurvärdar eller i omgivningen.

Det är alltså inte den direkta användningen av antibiotika hos människor som är problemet. Det är användningen inom djurproduktionen samt restprodukterna av all antibiotikaproduktion och användning. Det som rinner ut i avloppet. Vi svenskar köper det mesta av vår antibiotika från fabriker i bland annat Indien. Där låter man medvetet stora mängder aktiva substanser rinna rakt ut i floderna som biprodukter till antibiotikaproduktionen. Svenska myndigheter är medvetna om det här men frågan är hur länge detta har pågått under vår vetskap.

Den aktuella E. coli O104:H4 är ett kvitto på att denna strategi är ett utmärkt sätt att selektera för, dvs gynna uppkomsten av antibiotikaresistenta bakterier på. Det är lätt att tänka att utsläpp i länder långt borta inte bekymrar oss, men i vår globaliserade värld sker spridning av bakterier och antibiotikarsistens med en otrolig fart. Så fort en resistent bakterie fått fäste bland oss människor så sprids den runt jorden med flygplanens hastighet. Flera studier har visat att när väl dessa bakterier finns hos oss försvinner dom inte bara för att man slutar att använda antibiotika för ett tag.