Dags att plocka upp skräp-dna ur soporna

Imorse hoppade jag till när jag hörde en vetenskapsnyhet – på nyheterna! Det handlade om nya forskningsrön som borde förändra och nyansera hur vi ser på genetik.

Kärnan handlar om det som populärt har kallats “skräp-dna” eftersom vi tidigare inte har känt till vad det varit bra för. Om vi tar ett steg tillbaka så handlade den klassiska genetiken, och fortfarande skolbiologin, om gener som kodar för proteiner. När arbetet med att sekvensera det mänskliga genomet var klart 2003 fick forskarna en överraskning – bara 1,5 procent av genomet bestod av gener som kodade för proteiner. Det stod klart att människans komplexitet som biologisk varelse inte kunde förstås enbart från de här 1,5 procenten. Nu har det (äntligen) visat sig att majoriteten av allt det andra är långt ifrån skräp, men det är ändå inte säkert att de nya rönen gör alla biologer lyckliga.

Nu har forskare kunnat associera en biokemisk funktion till 80 procent* av det mänskliga genomet. I ett projekt som kallas The Encyclopedia of DNA Elements (ENCODE) har en mängd forskargrupper tillsammans undersökt funktionen hos hela genomet med utgångspunkt i 147 olika mänskliga celltyper. Det hela har mynnat ut en fantastisk rik insikt om hur genomet med dess gener är organiserat, men framför allt reglerat.

De där generna som kodar för proteiner är bara en liten del av det genetiska maskineri som behövs för att bygga en människa. En stor del av de andra ärftliga komponenterna handlar om att orkestrera generna, att starta och stänga av dem vid rätt tidpunkt. Det styrs bland annat av genetiska element som kallas enhancers och promoters . Du ser ju själv, vi behöver skapa svenska översättningar av begreppen så att de går att förmedla till en bredare publik. ENCODE-projektet har hittat 399 124 regioner som liknar enhancers och 70 292 som liknar promotorer. Allt det här bygger upp ett lika komplext som flexibelt nätverk av gener, enhancers och promotorer, biokemiska kopplingar till proteinerna som dna är virat kring, gener som kodar för rna, där alla delar har potentialen att förändras genom evolution. I sina vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature har ENCODE-projektet också visat att i alla fall 3-8 procent av hela genomet har bibehållit sin genetiska kod genom stabiliserande selektion – en process där det naturliga urvalet har gynnat de individer som bär på samma kod som sina föräldrar. Nature har gjort en specialsida om ENCODE-projektet för dig som är extra intresserad.

Så varför skulle inte alla biologer bli glada inför de här spännande forskningsresultaten? Jo, därför att många av oss – mig själv inkluderad – har av praktiska anledningar antagit att ”skräp-dna” är just skräp. Vi har utvecklat genetiska markörer för att skilja på individer, populationer och arter, och utgått från att de här markörerna inte är utsatta för naturlig selektion. Vi har kallat dem för ”neutrala markörer”. De nya resultaten från ENCODE-projektet kan komma att tvinga fram nya genetiska arbetsredskap för evolutionsbiologer och beteendeekologer. Det kan bli en annan spännande utveckling att följa.

Uppdatering:
*) Forskarna har fått, och kommer säkert få mer, kritik för sin uppskattning av att just 80,4 procent av genomet har en biokemisk funktion. Kritiken handlar främst om att andra forskare tycker att definitionen av “biokemisk funktion” är för intetsägande och därför i vissa delar inte så långt ifrån just skräp. En sak är säker, det sista ordet är inte sagt i den här intressanta vetenskapliga debatten som i sig självt säkert kommer att leda till djupare genetiska insikter.

Lägg till ny kommentar