Vetenskapspedagogen

Det här är mitt försök att vända på missförstånd och vanföreställningar kring människans evolution. Evolutionsprocessen kan vara svår att förstå. Den är enkel, dum och har pågått under en ofantligt lång tid. Gå inte på de lättköpta men felaktiga förenklingarna. Se verkligheten i vitögat. Kommentera gärna här eller på twitter (@EmilNilsson).

Det här är mitt försök att vända på missförstånd och vanföreställningar kring människans evolution. Evolutionsprocessen kan vara svår att förstå. Den är enkel, dum och har pågått under en ofantligt lång tid. Gå inte på de lättköpta men felaktiga förenklingarna. Se verkligheten i vitögat. Kommentera gärna här eller på twitter (@EmilNilsson).

Det här visste du inte: den nordligaste regnskogen i hela världen finns i Norge. Och ja, det här handlar om att världen krymper för de skogslevande arterna, men det kommer en oväntad vändning i slutet som inte ens forskarna hade väntat sig.

I helgen har en polare hjälpt mig klyva ved. När vi stod där och klöv i tysthet ringde en granne och bad om hjälp. Tillsammans tog vi in en brygga som hade brutits sönder vid islossningen. Två timmar senare stod vi och klöv ved igen. Det är inte så konstigt att jag började tänka på samarbete, för utan hjälp hade vedklyvningen varit tråkig, gått långsamt och bryggan hade fortfarande guppat i Mälarens vårkalla vatten.

För två år sedan skrev jag ett inlägg om isbjörnar. Nya rön har nu visat att den slutsats som inte bara jag utan även forskare bakom tidigare studier har gjort är felaktig. Det intressanta är varför det blev fel, för det visar på inbyggda svagheter i en vanlig metod. Den slutsats som författarna till den nya studien gör är att det är viktigt att använda information från flera olika platser i arvsmassan när en arts släktskapshistoria ska undersökas.

För tolv år sedan fick två forskare nog av människans uppror mot naturen. Paul J. Crutzen, som fått nobelpris i kemi för sitt arbete med hur ozon bildas och bryts ner i atmosfären, och systemekologen Eugene F. Stoermer ville betona människans påverkan på jorden. De gav vår tid ett nytt namn, Antropocen, ”människans tidsålder”, men kommer vi människor kunna dominera jorden en hel tidsålder?

Vad finns det för likheter mellan Charles Bukowski och en bananfluga? Charles Bukowski var en amerikansk författare känd för sitt alkoholindränka leverne. Bananflugor är världens bäst undersökta organism. Nu har det visat sig att bananflugor, precis som Charles Bukowski och kanske flera av oss, vänder sig till spriten om de blir avfärdade efter att ha gjort en sexuell invit. Forskare har nu hittat den neuropeptid som kopplar ihop sex och sprit hos bananflugor – och kanske hos människor.

Vad vore våren utan blåsippor? Här i Uppsala står de i startgroparna, men länge söderut har de redan börjat blomma . Det är en av våra mest folkkära blommor och kanske är det just därför som deras vetenskapliga namn ställt till med så mycket bekymmer för amatörbotanister.

Du har säkert hört med dina gorillaöron att vi är genetiskt väldigt lika schimpanser. Det stämmer till 85 procent, men 15 procent av vår arvsmassa är faktiskt mer lik gorillor.

"I marken djupt under trafiken väntar den ofödda skogen stilla i tusen år” skrev Tomas Tranströmer. Man kan känna hur han använder skogen som något gott, som något annat än det som vi i vår simpla mänsklighet ägnar oss åt. Samtidigt har den ofödda skogen väldigt lite med verkligheten att göra. Det är en metafor, en konstnärlig tankeväckare. Det är viktigt att ha i bakhuvudet, för även om man har de bästa av intentioner när man idealiserar naturen så har liknande resonemang använts av mörkare krafter.